Tiden går, men hoten mot utsatta barn kvarstår. En journalist reflekterar över egna erfarenheter och aktuella fall.
Åren går, men sårbarheten för barn i samhällets vård tycks bestå. Det är en tråkig parallell som dras mellan dåtid och nutid.
Under min egen barndom på ett SiS-hem mötte jag gränsöverskridanden från vuxna med ansvar. Det kunde handla om olämpliga beröringar eller, som i ett fall, ett erbjudande från en vikarie om att hjälpa mig att rymma – hem till honom.
Redan då insåg jag hur lite som stoppar vissa människor från att utnyttja barn som redan är i en svag position. Barn som är beroende av vuxnas omsorg. Det som slår mig nu är hur lite som tycks ha förändrats sedan min tid på hemmet på 1990-talet.
Mer än tre decennier senare möter vi i en logg en person som kallar sig Kent från Sundsvall. Han tar kontakt med ett fiktivt barn som sägs bo på ett HVB-hem. Hans erbjudande är cigaretter i utbyte mot sexuella tjänster. Det är svårt att förstå hur en vuxen kan se ett sådant barn som en möjlighet istället för ett skyddsbehov.
Loggen visar hur Kent blir nervös när poliser dyker upp vid Sundsvalls centralstation, där han planerat att träffa barnet. Han lämnar platsen i panik och vill istället att mötet ska ske på annan plats. Där väntar den verklige Kent, med cigaretter, på ett barn som inte existerar.
När han konfronteras av reportrar är han villig att prata om cigaretterna. Men när frågorna kretsar kring de sexuella tjänsterna svarar han med att hastigt köra därifrån.
Tiden går. Institutioner byter namn och kommunikation sker via telefoner. Men utsatta barn är fortfarande utsatta. Och tyvärr finns det fortfarande vuxna som, när de möter ett nedtryckt barn, väljer att utnyttja istället för att hjälpa.
/Sara
Källa: https://dumpen.se/2026/08/26/byter-garna-cigg-mot-annat-sundsvall-819
KRIMINELLT