Kvinna dömdes för våldtäkt – prövas av Högsta domstolen

Högsta domstolen ska pröva en dom om våldtäkt som begicks under en fest i Rissne. Prövningen gäller hur brottet ska rubriceras.

En fest i Rissne under våren 2024 ledde till en allvarlig händelse som nu får rättsliga efterdyningar. Enligt uppgifter började det med att en kvinnlig festdeltagare hälsade med vänster hand istället för höger. Denna handling ska ha utlöst ett våldsamt utbrott hos en annan kvinna på platsen. Tillsammans med en tredje kvinna inledde hon sedan ett angrepp mot gästen. Solna tingsrätt kom senare att bedöma att de två kvinnorna var skyldiga både till misshandel och till grovt sexuellt övergrepp. Båda dömdes till ett och ett halvt års fängelse. Domen överklagades sedan till Svea hovrätt. Hovrättens bedömning skiljde sig från tingsrättens. Den ena kvinnan friades helt från anklagelserna om grovt sexuellt övergrepp.

För den andra kvinnan ändrades domen. Hovrätten ansåg att de sexuella övergreppen som offret utsatts för var att jämföra med samlag. På grund av denna bedömning ändrades rubriceringen från grovt sexuellt övergrepp till våldtäkt. Straffet höjdes samtidigt till tre års fängelse. Denna våldtäktsdom har nu överklagats till Högsta domstolen, som har godkänt en prövning.

Advokaten: En positiv utveckling

Kvinnans advokat, Tomas Johansson, har tagit emot beskedet om prövningen med tillfredsställelse. Han uttrycker att han och hans klient anser att hovrättens dom var felaktig, särskilt när det gäller beslutet att ändra rubriceringen till våldtäkt. Johansson har antytt att den slutgiltiga domen från Högsta domstolen kan vara klar under våren. Fokus för den nya rättsprövningen kommer att ligga på själva våldtäktsbegreppet och dess tolkning. Den centrala frågan som Högsta domstolen nu ska besvara är vilka typer av gärningar som kan likställas med samlag och därmed kvalificeras som våldtäkt. Detta bedöms utifrån kränkningens allvarlighetsgrad. Prövningen väntas därmed inte handla om att fastställa vad som faktiskt hände under festkvällen, utan hur händelserna ska rättsligt klassificeras.

Åklagaren efterlyser prejudikat

Åklagare Anders Hirsch, som hade hand om målet i både tingsrätten och hovrätten, har välkomnat Högsta domstolens beslut att ta upp fallet. Han menar att det finns ett behov av tydliga rättsliga vägledningar, så kallade prejudikat, inom just detta område. Enligt Högsta domstolen kommer prövningen att utgå från de faktiska omständigheter som hovrätten redan har fastställt. Det innebär att händelseförloppet och den dömda kvinnans avsikter inte kommer att omprövas. Anders Hirsch betonar att frågan enbart gäller den rättsliga rubriceringen av de gärningar som har begåtts. I Högsta domstolen kommer åklagaruppgifterna att hanteras av riksåklagare Katarina Johansson Welin, vilket är standardförfarande när mål tas upp i landets högsta domstol. Rättsprocessen följs nu med stort intresse, då utslaget kan få betydelse för hur liknande fall bedöms i framtiden. Fallet belyser de komplexa bedömningar som måste göras när brott ska klassificeras. Skillnaden mellan grovt sexuellt övergrepp och våldtäkt kan påverka både straffskalan och det rättsliga omdömet om vad som har skett. Händelserna i Rissne har redan genomgått två olika bedömningar i tingsrätt och hovrätt, vilket understryker att frågan inte är entydig.

Det faktum att Högsta domstolen nu tar upp målet indikerar att det finns anledning att se över den rättsliga praxisen. Domstolen kommer att granska om hovrättens tolkning av lagen var korrekt när den ändrade rubriceringen till våldtäkt. Beslutet kommer att bygga på en noggrann analys av de gärningar som begicks och en tolkning av gällande rätt. För den kvinna som nu är dömd för våldtäkt innebär prövningen en chans att få domen omprövad. Hennes advokat har redan gjort klart att de anser att hovrättens dom var fel. Samtidigt efterlyser åklagaren tydligare riktlinjer från högsta instans, vilket visar på behovet av en vägledande dom. Utslaget från Högsta domstolen kommer därmed att vara av betydelse inte bara för de inblandade parterna, utan också för den svenska rättstillämpningen i dess helhet.